Det är fascinerande att tänka på hur mycket psykologin som vetenskap har inspirerats av den antika grekiska mytologin. Och hur mycket de grekiska myterna har att säga om mänskligheten. Hybris har vi diskuterat nyligen. En myt som alltid kommer att ha största relevans för förståelsen av mänskligt beteende är historien om den undersköne unge mannen Narkissos, flodgudens son. Han avvisade nymfen Eko som förälskat sig i honom och som straff blev han förälskad i sin egen spegelbild där den reflekterades i en källas vattenyta. Denna olyckliga kärlek till ett objekt han aldrig kunde nå fick honom att tyna bort och dö varpå han förvandlades till en blomma, en vit narciss.

Han har fått ge namn åt narcissistisk personlighetsstörning. Människor som har denna är mycket svårt störda och ställer till oerhörd oreda i sitt eget liv och alla som de kommer i kontakt med. Jag har känt flera människor som verkligen kunnat kallas för narcissistiska och när jag läser diagnoskriterierna i den psykiatriska manualen DSM-IV (översättningen är bedrövlig) får jag intensiva obehagskänslor. Det väcker svåra och plågsamma minnen. Men det förklarar mycket för mig personligen och det är väldigt nyttigt. Det går faktiskt att behandla de här människorna och både psykodynamisk terapi och KBT har gett goda resultat, men på grund av den här speciella personlighetsstörningens natur kräver det en mycket erfaren och skicklig terapeut.

Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:

1. Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga uppnåelser).
2. Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
3. Tror att han eller hon är ”speciell” och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
4. Kräver stor beundran.
5. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
6. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
7. Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
8. Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
9. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.

Bild av Caravaggio