26
Dec
09

ur Akathistós: Oikos Gamma

Sökande kunskap om det okända ropade Jungfrun till honom som tjänade henne i denna stund: Huru kan ett orört sköte föda en son? Svara mig? Han svarade då henne åter med bävan ropande sålunda:

Gläd dig, du Invigda i ett outsägligt rådslut.
Gläd dig, du deras Tro som kräver tystnad.
Gläd dig, Förspel till Kristi under.
Gläd dig, Bergstopp av Hans läror.
Gläd dig, Himlastege, där Gud steg ned.
Gläd dig, Bro, som leder dem från jorden till himlen.
Gläd dig, Under, vitt omtalat bland änglar.
Gläd dig, Sårande, begråtet av demoner.
Gläd dig, du som outsägligt födde Ljuset.
Gläd dig, du som inget röjde för någon.
Gläd dig, du som överträffar de vises kunskap.
Gläd dig, du som upplyser de troendes sinne.
Gläd dig, du oförmälda Brud.
Gläd dig, du oförmälda Brud.

***

Ikon: Hodigitria (bokstavligen Hon som känner vägen, vilket framgår av gesten med handen. Jesus håller en skriftrulle som markerar att Han är Ordet.)

25
Dec
09

ännu en dikt

Törst

Det fanns en
onämnd törst
i dina ögon

Den gav mig
osömn och oro,
den fick mig
att vilja bli
till vatten

***

Bild av Agnolo Bronzino: Porträtt av konstnärens vän, poeten Laura Battiferri (ca 1560)

25
Dec
09

när man talar om snabba pengar

ser jag för min inre blick sedlar och mynt med små fötter som springer fort som attan. Just nu skulle jag önska att jag hade en liten reserv på banken, då skulle jag sätta mig på ett tåg i morgon kväll. [Edit: På söndag kväll! Det är ju bara fredag ännu. Till och med jag blir veckovill av långhelger.] Hursomhelst så blir det intressant att se vad det utlovade snöovädret kan innebära för Nackavärmdöbussarnas möjligheter att forsla in mig till stan i morgon när jag är bjuden på lunch hos mina vänner. Förra gången det snöovädrade var denna väg ovanligt hårt utsatt och det gick ju inga bussar alls. Än har det inte börjat snöa men det blåser kraftigt. Jag har mer än 2 dm snö på taket och det töar ordentligt, det kommer nog att rasa ner mycket under natten.

Nu är jag mätt som två örnar, det blev kyckling idag också men med potatisgratäng till, himla gott med mycket grädde, ost och vitlök och rosmarin och timjan. För övrigt verkar det som om Aspergers syndrom har blivit the new psychopathy inom populärkulturen, först kom wannaben Lisbeth Salander och nu har tydligen deckarförfattaren Camilla Läckberg nån så kallad aspie med i nån TV-serie, läs gärna den här debattartikeln: Läckbergs lögner skadar oss autister i dagens Expressen. (Läckberg använder den inkorrekta benämningen aspergare vilket låter som en maträtt, och det verkar som hon har fått det mesta om bakbenet.) [Här berättar jag om varför jag slutade läsa deckare.]

24
Dec
09

bilddagbok igen!

Det har varit en mycket stilla dag här på höjden. När mörkret faller kan jag känna det som min stuga är ett litet fartyg alldeles ensamt ute på en svart ocean. Just runt ikring mig är det som en ö av ljus från ytterbelysningen och mina fönster, nere på vägen lyser en gatlykta men det är höga träd mellan den och mig, bakom ligger skogen svart och tyst. Jag känner mig alldeles ostörd, fri och lugn. Det kan säkert kallas att vara ensam men det är en god och läkande ensamhet.

Det hindrar inte att det finns människor jag saknar och längtar efter. Flera av dem kommer jag att träffa under helgerna, andra hoppas jag få träffa längre fram men gärna ganska snart. :-D Jag var ute och tog lite bilder tidigare i kväll, inte en människa syntes till. Det är verkligen mycket snö här för att vara i Stockholm, nu ska det bli tö i nån dag och sen kallt igen.

Från mitt fönster mot skogen, bakom skogen ligger viken, bortom viken ligger fjärden, öppna havet, andra öar, andra hamnar.

Och mitt i denna vinter har syrenbusken satt knoppar för nästa år.

Jag läser Lukasevangeliet innan jag går och lägger mig, det är min enda julvana. Karl XII:s översättning är den jag håller mig till, den här bibeln  från 1907 fick jag på ett lustigt sätt* och den är tryckt med så små typer att jag antingen får läsa med förstoringsglas eller också ta av mig glasögonen och hålla boken en centimeter från näsan. Men det går kanonbra. Den här bilden är till Tristess.

* Det var faktiskt vid en separation när olika bohag skulle packas ihop och jag putsade en helsikes massa silver som inte var mitt, varför? Ja varför inte liksom. Jag var bara glad att komma iväg. Höll på i två dar med detta silver och som tack för hjälpen skulle jag få nån silverpryl. Men jag har ingen användning för silver, det smakar illa att äta och dricka med. Så jag tog den här lilla bibeln, en ukulele och en gammal tropikhjälm i stället.

24
Dec
09

halleys komet

var synlig från Jorden 1301 och det är mycket möjligt, för att inte säga troligt, att målaren Giotto di Bondone såg den med egna ögon. Betlehems stjärna på den här frescomålningen som blev färdig fyra år senare ser väldigt mycket ut som de bilder som togs av Halleys komet när den senast var i närheten av oss (1986). Det här julkortet gjorde jag för fem år sen. Jag gillar verkligen Giottos måleri, det är härliga färger, och alla hans figurer ser ut som målade statyer, det är coolt på nåt vis.

23
Dec
09

En andäcktig Siäls Nattero

När jag var barn hade jag en gammal bok som hade tillhört min farfar, kyrkoherden Georg Granberg i Funäsdalen. Det var vad man kan kalla den första frikyrkliga eller privata hymnboken som kom ut i Sverige, Mose och Lambsens Wisor från 1717. Trots att jag var övertygad ateist tyckte jag mycket om att läsa sångtexterna och fann en märklig ro i den lugna barockpoesin. För många av de här texterna är mycket vacker diktning förutom att de ger uttryck för den enkla glädje och förtröstan som i mycket präglade den svenska stormaktstidens väckelseströmningar.

Den här texten av Bengt Lindschöld skrev jag av på papper, själva boken förlorade jag (den blev stulen) och när jag nu söker i Wikipedias förteckning över i denna volym ingående psalmer och visor finns den inte med. Men Mose och Lambsens Wisor kom ut i många upplagor, den sista så sent som 1868, och innehållet kan ha skiftat mellan olika utgåvor. Hur som helst är det en underbart vacker text. Jag blir än idag helt varm i ögonen när jag läser den. Vem vill inte hålla ett lamm i famnen!

*****

Lätt ditt Lius
du sköne Måna
Öfwer sina widder gå
Och ditt klara Sölfwer låna Watnen
som du spelar på.
Skijn och skimra
blänck och glimma
Öök din Klarheet i hwar strimma.
Lambsens loff föör fort och fort
Brinn sielf
sielfwa köldens Ort.

Ty will jag nu waken blifwa
Medan andra sombna inn
Nattens Tröttheet från mig drijfwa
At få fägna Wännen min
Och min Sool i Mörckret söka
Utan återwända öka
Tack och Loff
och i min Famb
Sluta inn Gudz rena Lamb.

23
Dec
09

kokt granberg – i stället för julkorv!

Men nu är mat för hela helgen hemförd, vedlåren fylld och t-shirt bytt. Man klär sig för att vara utomhus i minusgrader, då borde det finnas en garderob i mataffärerna där man kan hänga av ytterkläderna medan man handlar. Jag är jätteglad för jag har fått flera julkort, ett med medföljande brev, tack sötnosar! det är riktigt exotiskt att få sånt i brevlådan. Själv har jag gått över till elektroniska julkort och det är av kostnadsskäl, lite tråkigt är det nog.

Ja, Tristess undrade vad jag ska äta i morgon, jag tänkte göra nåt indiskt med lamm men det fanns inget färskt lammkött på Willys så det blir kyckling korma med basmatiris och sallad. Och choklad efteråt. Jag köpte en aladdinask, tro det eller ej, blev lite häpen över hur stora de är, den kommer nog att räcka till påsk. Annars ska jag bara ta det lugnt och softa i morgon. På annandagen är jag bortbjuden på lunch, på tredjedagen ska jag gå på bio (Avatar) och sen är det snart nyår.

22
Dec
09

kennelflickans sång

Kolla in Marikas kommentar till inlägget här nedan, den är skriven med stor kunskap och expertis! Den första hunden i mitt liv var en australisk terrier vid namn Melitta. Jag hade glädjen att få följa henne genom graviditet och moderskap med en alldeles underbar valpkull och hon lärde mig mycket om hunduppfostran. Jamen vem kan vara bättre på det än en hund? Det var mycket stor kärlek och tolerans och väldigt fasta gränser. Jag tror definitivt på Cesar Milláns metoder men att göra som tanten i soffprogrammet och kasta saker på hunden måste vara helt förkastligt för så skulle aldrig en hund komma på tanken att göra mot en annan hund.

För övrigt drar jag mig till minnes att Melitta och jag blev skickade till brukshundsklubben, det här var när jag var intagen på familjevårdshem, och det var kanske inte som klippt och skuret för oss. Men bortsett från det så har det hänt väldigt mycket inom hundträningen sen sjuttitalet. Vi tvingades då lyssna på nån föreläsning där det berättades om olika rasers olika temperament, vissa hundar, t.ex. schäfrar, var enpersonshundar och mycket självständiga för att de härstammade från vargen och hade vargtemperament. Andra, som labradorer, härstammade från guldschakalen och hade guldschakaltemperament och passade bra i grupp. Och allt detta är ju som vi nu vet rent nonsens, det har kartläggningen av tamhundens DNA visat.

För övrigt har temperaturen här stigit från minus 8 i förmiddags till minus 0.4 (ja jag säger ju att vi norrlänningar kollar på termometern för jämnan!) och jag sänder en tanke till alla som ska ut och kuska på vägarna det närmaste dygnet. I Bran Downs anda kommer här det allra mest mystiska, gåtfulla, signifikativa och heliga anagrammet av alla: i Herrens Heliga Namn på engelska, God, finns namnet Dog. Man grips av andakt. Ja, jag är övertygad om att hundar är pälsklädda evangelister.

21
Dec
09

juleångest – en kär tradition!

Det här är en tid på året när många människor mår dåligt. Alla som växt upp i dysfunktionella familjer, ja kort sagt de flesta Vuxna Barn Till Föräldrar, går runt med ångestråttor springande runt i sina magar och huvudet fullt av svåra minnen. Man kommer vidare, växer upp, skapar ett eget liv. Men hur det kunde vara minns man ändock. Såg en talande rubrik på ett drogforum: Benso inför julen? Jag måste skratta, det är bättre att skratta än att gråta. Jag brukar posta Isak Syrierns Jultal såhär års, och här kommer det nu igen. Det är en vacker text som gör mig gott att läsa, den är hoppfull och uppmanande i ett och samma andetag. Vi har ändå ansvar för allt vi gör och även om varken det förflutna eller många saker utanför oss går att ändra på kan vi ändå i viss mån välja hur vi förhåller oss till detta.

Isak Syrierns jultal

Denna julnatt skänkte frid till hela världen;
Så må ingen hota;
Detta är Den Mildastes natt –
Må ingen visa grymhet;
Detta är Den Ödmjukes natt –
Må ingen förhäva sig.
Nu är glädjens dag –
Låt oss inte hämnas;
Nu är den Goda Viljans dag –
Låt oss inte visa snålhet.
På denna Fridens Dag –
Låt inte vrede ta över oss.
Idag utarmade sig Den Givmilde för vår skull;
Så, du som är rik, bjud in de fattiga till ditt bord.
Idag får vi motta en Gåva vi inte bett om;
Så låt oss ge allmosor till dem som vädjar och ber.
Den dag som nu är slår upp himlens dörrar för våra böner;
Låt oss öppna vår dörr för dem som ber oss om förlåtelse.
Idag tog Den Gudomlige på Sig vår mänsklighets insegel,
För att mänskligheten skulle prydas med Gudomlighetens insegel.

(Isak Syriern levde på 600-talet och var en kort tid biskop i Nineve, men större delen av sin levnad var han eremit och andlig lärare. Hans andliga undervisningar eller tal är fyllda av ovanlig värme och optimism, både när han talar om jordelivet och de yttersta tingen. Ett urval finns översatta till svenska av Gunnel Vallquist; den här texten är dock översatt från engelska.)

20
Dec
09

lättja är bra!

Om jag inte vore så lat och bekväm skulle jag gå ner på byn mycket oftare än jag gör. Exempelvis nu! För att jag är godissugen till max! Då skulle jag köpa en Fazers Blå och kanske ett paket glass eller två. Man kan säkert få uppfattningen att jag är världens gottegris när man läser bloggen, men sanningen är att jag har köpt godis högst fem gånger på detta år. [Edit: Nej, tio måste det vara. Jag har åkt tåg och då köper jag ju choklad.] Man vänjer sig av med godisätande om man gör det sällan. Och jag mår väldigt bra av det, när jag senast tog ett långtidssocker (HbA1C) så låg det på 4.0 och det är det bästa värde jag har haft sen jag fick diagnosen diabetes 2003. 5 är normalt kan man säga. Ju längre jag kan skjuta fram den dan när jag måste börja medicinera, desto bättre.

Bild: Hur tänker man när man placerar en ros bakom en fotbadande varg och en rörlig vattring? Men det är fina färger!




Välkommen

till Anna-Karin Granbergs blogg! Jag är född 1959, författare, bildskapare, aspie och superqueer. Dessutom är jag kommunist och kristen (ortodox men ännu inte konverterad). En mer ingående presentation finns på undersidan "Vem är... " Jag vill gärna att den här bloggen ska vara interaktiv och tycker det är underbart när mina läsare ger sig till känna och vill vara med i samtalet. Jag välkomnar respons och feedback och ser konstruktiv kritik som en gåva. Skriv en kommentar eller ett PM! Jag svarar på allt utom rent fjams och skrivelser från gamla ex. Epost: akgranberg[at]live.com (Jag finns inte på Qruiser, Fakebook eller Twitter.)
myspace profile views counter site statistics

Arkiv

Kategorier

The Mysticism Library

The Mysticism Library
SupportKim.com
The Zero - Official Website of Andrew Vachss Creative Commons License Twingly BlogRank
free counters